tisdag 30 juni 2009

365 foton 2009 - Nr 282 Siluett

”Likt en lykta nedsänkt i tidernas mörker
står templet på kyrkbergets krön,
hem för Guds härlighets strålglans,
hem för vår längtan och bön.”
(Ur kantat vid kyrkoherdeinstallationen av kyrkoherde Hans Öberg)

Mot kvällshimlen står siluetten av den omisskännliga profilen av bygdens stolthet. En av de vackraste i Sverige sägs det. Den syns vida och många som har passerat på E4:an har sett denna mäktiga byggnad med sin speciella historia. Å´, att den liknar en lykta mörka kvällar är sant för det ser verkligen ut som en ljuslykta oavsett den är upplyst inifrån eller utifrån. Ett hopp i tillvaron när den känns mörk en ständig påminnelse om en förebedjande församling.

365 foton 2009 - Nr 191 Musikinstrument

"Gråt inte
över rytmer
som tycks gå förlorade:
vindarnas
och vattnens,
trädens sus
och fåglarnas sång,
stjärnornas musik
och ljuden av människornas steg.
Det finns alltid en musiker
eller en poet,
ett helgon
eller en svagsint
som har fått i uppdrag av Gud
att fånga
de irrande rytmerna
som riskerar
att gå förlorade."
(Ur: Tusen skäl att leva. Av Dom Helder Camara)

Kreativitet - har du inget trumset? Bygg ditt eget!

Tag tre stolar med karm plus en att sitta på.
1 st bongotrumma
1 st tamburin
3 st små runda sittdynor
1 st trumma
1 st kastanjett eller två.
1 st triangel
1 st cymbal
Ett antal trumpinnar
1 st trumma till
1 st metallcirkel mellan två träplattor (vad det nu kan heta)

Placera allt på stolar eller golv och karmar sätt igång att spela. Ljud och toner kommer spridas. Musikglädje utan dess like. Under ett par veckor har jag glädjen att jobba med ett gäng tjejer som genom framför allt sång och musik gläder och förgyller tillvaron för äldre och yngre på olika sätt. I stunder av paus kan man ju roa sig på olika sätt, vara kreativ och skapa sin egen musik och sina egna musikinstrument. Man blir som bara glad av att se uppfinningsrikedomen.

fredag 26 juni 2009

365 foton 2009 - Nr 322 Vilda djur

"Riskera mer än andra anser säkert.
Visa mer medkänsla än andra anser klokt.
Dröm mer än andra anser realistiskt.
Förvänta dig mer än andra anser möjligt".

Vilda djur tankarna går först till hotfulla djur vargar, tigrar och lejon. Men en även en fågel är vild, det vill säga inte fången, fri att flyga så högt och vart den vill. Denna svala hittade jag instängd i en gäststuga vid en grillplats jag lämnade dörren öppen för att släppa den fri men den valde att stanna.
Vad är det att vara vild i fångenskap? Vad är det att vara tam och ha frihet att röra sig fritt? Vad är det att vara vild i frihet?

I grunden är vi alla vilda oavsett om vi är växter, människor eller djur. Men vissa hamnar i krukor och andra i bur. Vi människor ska vårda och råda över markens växter och djur men hur ofta tar vi oss inte friheten och stänger in varandra i former och normer. I förväntningar om hur vi ska leva, där varje annorlundahet ska styras upp och passas in. Så mycket sorg och besvikelse det blir i en människas själ när annorlundaheten blir känslan av utanförskap.

Kanske är det så att de människor, som vill få alla som inte följer normen att passa in i den, i själva verket är rädda. Rädda för att möta nya tankar som leder till att de upptäcker nya sidor hos sig själv. Å´, när nya sidor upptäcks så blir det ett hot för då kanske även de går utanför normen. En människa ska vara vild och fri, varken fånga sig själv eller andra. Vi är fria att göra de val vi vill, att stanna i det som är eller gå nya vägar. Så länge vi lyssnar inåt på vad som känns rätt i mitt liv så kan det aldrig bli fel men priset kan bli ensamhet. För det krävs mod att gå sin egen väg och alla är inte så modiga.

All min respekt för alla modiga, vilda människor som vågar lyssna till sitt inre och gå sina egna vägar. Ni är fantastiska fortsätt vårda om er vilda själ.

365 foton 2009 - Nr 26 Stor tilldragelse

"Må Guds gode Ande leda dig på alla dina vägar."

Förr i tiden var konfirmationen kanske än mer tydligare en milstolpe i livet. De klev in i vuxenlivet på ett tydligare sätt. Fortfarande är konfirmationen en stor tilldragelse åtminstone för oss som arbetar i kyrkan, det är bland de viktigaste vi gör.

Det är stort att under ett år få följa våra ungdomar och ta del av deras liv och tankar. Det är stort att se vad som faktiskt landar i dem. Det är stort se att de får med sig känslan av att vara kravlöst älskad och att de är fantastiska som de är. Det är stort att få lägga handen på en konfirmands huvud och be om att Gud ska vara med och beskydda dem. Det är bland det finaste vi kan göra, särskilt idag då kraven, vägvalen och vilsenheten är större än någonsin.

365 foton 2009 - Nr 234 Plats för bön

"Du finns överallt, Gud.
Toll och med inne im ig själv.
Jag behöver inte leta efter dig.
Allt jag beöver göra
är att sitta stilla ett tag och lyssna.
Du finns där.
Om jag är tyst så kanske jag hör dig.
Jag lyssnar innåt.
Jag lyssnar till dig, Gud."
(Ur: Bönboken tradition och liv)

Särskilda platser för bön hjälper oss att lämna alla måsten och koncentrera oss på att lyssna. Lyssna inåt, lyssna uppåt, lyssna på det viktiga på det mest ohörbara. Mitt förstånd vill också vara med men jag har fått lära mig att ibland måste förståndet lära sig tiga. För jag har lärt mig att även om det sunda förnuftet säger att: "Nej det går aldrig, det kan inte fungera!" Kan jag aldrig komma ifrån mitt uppdrag i världen.

Jag kan ta omvägar i livet men målet är visst detsamma ändå har jag upptäckt. När livet ställer mig inför situationer där förståndet säger: Stopp! Det här har du aldrig gjort! Det här kan du inte! Så handlar jag ändå och det fungerar, jag hör mig säga saker som inte är mina ord. Jag ser mig göra saker som inte är mina handlingar. Efteråt ser jag att det blev gott!

Jag älskar tystnaden då får jag möjlighet att hinna ifatt mig själv, då får jag möjlighet att höra Guds tilltal, finna min väg i livet. Min önskan är att fler skulle våga möta tystnaden, sig själv och ...

365 foton 2009 - Nr 299 Vår

"Vår är inom tempererat klimat en av de fyra årstiderna,
som på norra halvklotet enligt årets kalenderindelning
brukar omfatta månaderna mars, april och maj"
(Wikipedia)

När vi pratar om våren är det krokusar, vitsippor, grönskande natur och dammiga vägar som många tänker på. Det är ju inte konstigt det är ju så många upplever våren framförallt i de sydligare delarna i vårt avlånga land. När jag tänker på våren är det takdropp, blidväder och snö som rasar från taken och kanske en knopp invid husväggen och så där i slutet av maj blir det en explosion av grönska och så är sommaren här. En del pratar om fem årstider och pratar om vårvintern en fantastisk tid på året när vi väntar på att livet ska åtvända men låter sig dröja ett tag men ljuset och värmen kämpar på. Detta ger hopp.

torsdag 25 juni 2009

365 foton 2009 - Nr 340 Två

Till en avskedsfest för en missionär kom en gammal, gammal man för att delta i festen men också ge sin gåva. Gåvan bestod av två kokosnötter. Men missionären visste att mannen var fattig, så han blev mycket rörd. Han sa: "Min vän, jag kan inte fatta att du gått hela denna långa väg för att ge mig denna gåva". Den gamle mannen svarade: "Lång väg del av gåvan".

Ibland kan vi titta på andras gåvor som ges generöst och i överflöd och ens egen gåva känns ringa och torftig. Men ibland ges gåvor för gåvans skull med en önskan om att köpa sig sin position eller vänskap. Men hur ofta händer det inte att vi får ta emot en gåva till sitt värde ringa men med ett affektionsvärde som är högt. Det är en tanke djup därbakom. Någon har lagt ner sin kärlek och själ i den. Någon som tagit sina sista ören för att kunna köpa/skänka just detta till dig av kärlek. Vår kunskap om detta gör gåvan så mycket mer värdefull.

365 foton 2009 - Nr 122 Flicka

"Bara den som vandrar nära marken kan se dina under Gud,
bara den som vandrar nära marken kan se dina under Gud,
Låt oss aldrig bli så stora, att vi inte ser de små,
larven som kryper och myran som stretar
och barn som lär sig gå, Nej!
Bara den som vandrar nära marken kan se dina under Gud,
bara den som vandrar nära marken kan se dina under Gud."
(Text: E Rundqvist)

Att vara barn måste vara som att ständigt vara på en upptäcksresa. Deras ständiga utveckling ger dem nya kunskaper och insikter. Jag älskar närvaron av dessa små människor för att få ta del av världen och livet genom deras ögon. Nu är jag ju redan innan fullt upptagen av att själv upptäcka, känna och dofta på världen men barnen ger mig ytterligare perspektiv. Må jag alltid få ha ett uppväxande släkte i min närhet, må jag alltid få behålla detta perspektiv att ständigt se alla under som sker i världen.

För mig är det en häftig tanke att ett frö kan rymma ett träd, att en människa kan bli till. Jag förundras att tankar kan bli ord som kan sägas och uttryckas. Jag förundras att andra kan ta till sig och förstå det jag vill förmedla. Livet är förunderligt!

tisdag 23 juni 2009

365 foton 2009 - Nr 103 Blommor

"Gud gav oss minnen
så att vi kan njuta av junirosor
när det är december i våra liv."
(James M Barrie)

Junirosor ger hopp i våra liv. Vetskapen om det positiva och glädjefulla gör smärtan lättare att uthärda. När livet känns som mörkast och sorgerna och bekymren hopar sig en efter annan får vi bära minnet om att somrar har kommit gång efter annan. Livet är en räcka hopp och kärlek, sorg och bekymmer, hopp och glädje, sorg och bekymmer, hopp... I det hoppet att det ska blomma igen får vi leva även om det många gånger ser tröstlöst ut när det verkar som att vintern blir extra lång och mörk ett år.

Trots att jag många gånger skulle vilja vara utan en del av den oro, motgång och sorg som möter mig är jag ändå så tacksam för dem. Den hjälper mig att uppskatta det som ändå är värdefullt och viktigt, de små sakerna som annars ter sig betydelselösa blir dyrbara. Jag försöker bära med mig dessa positiva erfarenheter men jag säger inte att jag alltid lyckas men det går ibland och när det går så blir det lite lättare att se något annat positivt och snart blommar junirosorna i mitt liv igen.

---------
Jag vet, det är prästkragar men här blommar inga junirosor (förutom maskrosor då) men minnet av mina prästkragar kommer att vara länge, länge.

365 foton 2009 - Nr 106 Mat underbart Mat!

"Under en middag
betyder det inte så mycket vad som står på bordet
utan vilka det är som sitter på stolarna."

Finns det matgladare varelser än hundar? Ständigt lycklig att få äta och slänger sig över maten. Personligen tycker jag att ätandet är ett nödvändigt ont och önskar att jag kunde slippa. Förmånga är väl de ensamma middagarna vid köksbordet som får mig att tappa lusten för både matlagning och ätandet av densamma. Har ofta svårt att förstå glädjen över denna livsnödvändighet och frusteras att bristen av maten ändå får mig att tappa humör, koncentration och liknande. Det var bättre när jag kunde leva av luft men visst är väl välmåendet till sin fördel med mat i magen.

Jag kan verkligen inte instämma i att det kan vara underbart med mat även om jag gärna äter i trevligt sällskap, då är det både gott och lite lustfyllt med mat. Det värsta är att jag inte är ensam att känna så här och ändå sitter vi ensamma i var våra kök och äter våra smaklösa och trista middagar. Tacksam att jag ändå har ett par sammanhang av middagsgemenskap med andra.

Ack, underbara och ångestfyllda mat som livet så ofta kretsar kring. "Mat! Halleluja! Amen!"

365 foton 2009 - Nr 41 Hundar

"Hunden är människans bästa vän"

Forskning visar att hundar är bra till mycket och inte bara ett trevligt sällskap. De bidrar till bättre kondition, lägre blodtryck, de minskar tendenser till depreissioner och ökar våra sociala kontaktytor. Barn som växer upp med hund utvecklar bättre kommunikation till andra, är bättre på ta ansvar och klarar livets kriser på ett bättre sätt. Detta och mycket mer gör hunden till en hälsobringare. Attans att jag inte vill ha djur mer än till låns för en promenad. Men jag har hört att trädgådar är hälsobringande också så lite hälsosamt i livet har jag trots allt. Det utltimata är väl trädgårdsfantasten med hund men man kan ju inte få allt här i livet.

söndag 21 juni 2009

365 foton 2009 - Nr 138 Handarbete, slöjd, hantverk

"-Här får du en filt. Den ska du ha när du sover så du inte fryser!" (Yngsta systerdottern på snart fyra år, gav mig en present)

Vilken omtanke! Å, visst känns det härligt med en hemtovad filt i ull . Tyvärr räcker den väl bara till att värma ena foten så filten har fått bli en duk men den måste ligga på nattduksbordet. Trots dess ringa storlek blir jag varm i hjärtat av att se den för den påminner om en älskad och älskande systerdotter. Att se den varje kväll innan jag somnar kanske räcker för att jag inte ska frysa allt för mycket när jag sover.

fredag 19 juni 2009

365 foton 2009 - Nr 315 Tänder

"Min tand är lös, åh min tand är lös
och när jag tappat den, är jag en gammal tös"

Vilken storhet det är när den första tanden är tappad och till hösten börjar skolan. Allt är tecken på att tiden går och att de nu börjar bli stora. Det var ju nyss de var små och tandlösa och storheten fanns i att den första tanden kom. Nu ligger den i att den första tanden är tappad. Tänk livet är fyllt av milstolpar och på något sätt följer de oss genom livet även om det blir glesare med åren.

Jag minns när min första tand blev lös, vilken panik det blev det gjorde ont och inte visste jag vad det handlade om heller. Det var på fruktstunden på förskolan jag bet i ett äpple. "Aj!" Tårar. När allt var över fick vi bestämma middag, blåbärsgröten eller klappgröten hörde till favoriterna vill jag minnas.

Glad midsommar!


Tack Gud, för vita nätter
med hemligheter och löfte.
Tack för frihet i skog och
mark med svala tysta stigar
där kroppen stärks, där själen vilar,
där din närhet anas, du vår skapare
(Ur: bönboken tradition och liv)

I midsommarnattens ljus sökte jag mig ut och fotograferade min härliga prästkrageäng. Å´, med dessa blommor vill jag önska alla bloggläsare och vänner en riktigt fin och trevlig midsommar helg.

365 foton 2009 - Nr 232 Fotograf

-Nej, simma inte ut ur bild!

Tittar man noga ser man svanen som är i fokus och det ser ut som om den är på väg ut ur bilden. Ibland hamnar vi utanför ramarna i föhållande till resten av omgivningen. Vi delar helt enkelt inte fokus med resten av omgivningen. Men när resten av världen ropar "Nej! Simma inte ut ur bilden!" är det lätt att vända och simma in igen. Men bara för att jag är ensam om att fokusera på något annat eller inte delar en allmän åsikt behöver jag inte ha fel för den skull. Jag ser det ju bara ur mitt perspektiv och det är ju lika rätt som något annat men bara annorlunda. Så fortsätt simma ut ur era bilder, upptäck nya världar och om fotografen(omgivningen) vågar byta vinkel kanske de upptäcker något nytt och som även berikar deras eget liv på något sätt.

torsdag 18 juni 2009

365 foton 2009 - Nr 237 Porträtt

"Jag är ett konstverk
och det är signaturen som gör mig värdefull."

Enligt Wikipedia är ett porträtt, en avbildning av en bestämd människa genom att återge dennas individuella drag. Jag tänker mig att vi alla är levande porträtt av den som skapat oss. I var och en av oss finns olika drag som förmedlar vår skapares storhet, kärlek och omsorg på olika sätt. I denna person har kärleken, värmen och glädjen blivit personifierad, jag tror att jag lyckas förmedla det i denna bild. Hur som helst en underbar och värdefull människa precis på samma sätt som du och jag som fått våra särskilda drag för att göra helheten mera hel.

365 foton 2009 - Nr 121 Spöken eller troll

"När trollmor har lagt de elva små trollen
och bundit fast dom i svansen,
då sjunger hon sakta för elva små trollen,
de vackraste ord hon känner.
Ho aj aj aj aj buff! Ho aj aj aj aj buff!
Ho aj aj aj aj buff buff! Ho aj aj aj aj buff!"
Av: Margit Holmberg

Vilka är de vackraste ord jag känner? Vilka sånger skulle jag sjunga för mina små om jag hade några? Vad skulle jag vilja förmedla till dem från barnsben för att bära med sig genom hela livet?

Ja, jag skulle nog välja sånger som "Du vet väl om att du är värdefull". Sånger som förmedlar att de är burna och älskade precis som de är. Det är ju det vi vill att alla människor ska få med sig genom livet och ju förr dess bättre, för det tar tid att landa i sin egen självkänsla att man duger till något, att man är värd att älskas utan prestation tillbaka. Ja, det är nog det jag skulle vilja sjunga för mina små.

För att höra "Du är älskad, du är fantastisk, du är viktig och värdfull" är nog de vackraste ord jag känner.

torsdag 11 juni 2009

365 foton 2009 - Nr 264 Lantlig

– Du är en ko Mamma Mu, sa kråkan.
Kor. Gungar. Inte.
– Nej just det, sa Mamma Mu.
Det är väl synd om kor som aldrig får gunga.
– Synd! ropade Kråkan.
Krax! Kor går omkring och betar.
Och så ligger dom och tuggar och glor.
Och så går dom in och blir mjölkade.
Det är dom nöjda med.
– Inte jag, sa Mamma Mu.
Man behöver inte jämt stå och tugga och glo,
bara för att man är en ko.
(Ur Mamma Mu gungar av Jujja och Tomas Wieslander)

Lantligt, är fridfullhet och enkelhet. På något sätt är landet för mig förknippat med närvaron av kor. Kor som betar, tuggar och glor jag vill inte vara nära dem egentligen, men jag tycker om att titta på dem på avstånd. Tack bönder för allt ert arbete som ni lägger ner, ni gör ett fantastiskt jobb. Tack för att ni bidrar till känlsan av bo på landet för det är livet!

365 foton 2009 - Nr 301 Kyrktorn

"En trygg vik, som erbjuder skydd för den hårda vinden!
När det blåser så finns du där"

Det finns många mäktiga katedraler att häpnas och fascineras över, fyllda med guld och glans och mycket marmor. Men det är ändå denna lilla vita träkyrka som tilltalar mig mest.

Kyrkan som står mitt i vårt samhälle, i våra liv påminner om Guds närvaro i min vardag och i mitt liv. Den står på en stadig grund och vinden kan inte rubba den. Varje gång jag går in där slås jag av känslan av tillhörighet och att höra hemma här. Den är inte särskilt märkvärdig på något sätt men den omfamnar mig med värme och trygghet. Det är något jag inte kan sätta ord på det andas en närvaro och frid jag sällan upplever. Här får jag hämta ny kraft till att orka med den stormande vardagen och påminnas om Guds ständiga närvaro i mitt liv. Ibland är det så lätt att glömma.

onsdag 3 juni 2009

365 foton 2009 - Nr 212 Orange

"Lilja brandgul - jag vill ej veta mera".
(Blomsterspråket)

Jag vill inte veta mera om fiendskap och ovänskap där människor får ära och glans på någon annans bekostnad. Jag vill inte veta mera om männsikor som trampar på dem som redan är liten och ingen ser, vars röst ingen hör och lyssnar på. Jag vill inte veta mera om en värld i kris och girighet som oskyldigt drabbar alla och envar.

Känns det verkligen lätt att somna om kvällen när man innerst inne vet att idag har trampat på någon själ, idag har jag grusat någons tillvaro.Kanske behövs det för oss västerlänningar i välfärdens landskap en tankeställare hur vi lever. Jag kan bara hoppas att det gör oss ödmjukare och generösare mot dem som inte har det lika bra som vi. Att vi lär oss uppskatta det lilla och se varje människa som en unik och värdefull individ oavsett hur de är och hur de ser ut, var och hur de lever.

365 foton 2009 - Nr 202 Nummer

"Hur långt du än reser kan du aldrig resa ifrån dig själv".

Efter järnvägen finns dessa kilometer skyltar. De "anger avståndet från en viss punkt, oftast banans utgångsstation". Frågan för en oinvigd blir vilken av alla stationer hänvisar den till? Finns det en utgånsstation för alla?

Alla kommer vi någonstans ifrån och alla färdas vi genom livet på olika sätt och olika fort. Ibland råkar vi ut för saker som ger oss törnar och det kan få oss att välja att byta spår mot ett annat håll, långt från det som skadade vår själ. Vi flyr och tror att det blir bättre ju längre bort vi kommer från vår utgångsstation från den plats som vi egentligen älskar och där dem vi håller kär finns, men också långt från det som skadar vår själ.

Att lämna är smärtsamt och att stanna kvar är smärtsamt men på olika vis. Jag har aldrig trott på flykt som en lösning av en smärtsam situation för om jag flyr kommer jag alltid fly och bli en rastlös person. Att bryta upp och lämna ska göras när livet känns gott när man är redo för nästa steg i sin personliga utveckling eller när man gjort vad man kunnat för att förändra. För oavsett var jag befinner mig så bär jag med mig min själ och smärtan över vad livet gjort mig. Jag menar inte att man till varje pris ska stanna i det som inte känns bra men att i varje motgång stor eller liten omedelbart fly gör inte saken bättre.

Välkommen hem till dig själv och dem som håller dig kär!

365 foton 2009 - Nr 20 Hembakat

"Det ska va' gôtt å leva, annars kan det kvitta.
Fint å leva, annars kan det kvitta.
Lätt å leva, annars kan det kvitta
Spring inte runt och vela, då sabbar du det hela.
Spring inte runt och veva, det ska va' gôtt, gôtt, gôtt, gôtt å leva! "
(Text: Claes Eriksson, Galenskaparna)

Små enkla ting gör livet så mycket mer värdefullt. En stilla stund på en sten blickandes ut mot horisonten. En stund på en äng blickandes mot himlen och man ser molnen glida förbi. En promenad i vårsolen som värmer och man hör fåglarna spela allt sådant fyller mig med glädje och förtjusning. För mig är det också en vardagslyx att äta mitt eget hembakta bröd. Det ger så mycket mer än mättnad i magen.

De stora och glamorösa byggnaderna är häftiga att se men det ger också en känsla av tomhet och opersonlighet. En läcker bakelse på konditoriet kan vara så smaklös och trist inuti. Att sätta sig på sin egen bro, med sitt eget hembakta bröd och en kopp te eller kaffe för ett möte med sig själv kan göra livet så mycket mer rikare och värdefullare än det mest fashionabla i världen.

tisdag 2 juni 2009

365 foton 2009 - Nr 56 Moln

"Döm oss inte till ensamhet mitt i vår gemenskap.
Låt oss finna gemenskap i ensamheten".
Dom Helder Camara

Blåtimmen möter vi mellan solens nedgång och nattens inträndande. Det sägs att bland sjömännen ansågs blåtimmen infalla när det var så ljust att de inte såg andra fartygs lanternor och såg pass mörkt att de inte såg dess skrov.

Vissa människor sägs vara tapetblommor de finns där men ingen lägger märke till medan ytterligare andra är clowner deras sanna jag gömmer sig i centrum av uppmärksamheten. Kanske finns det ytterligare andra människor som seglar i blåtimmen, det kommer och går lika snabbt som de kom och ingen har ens märkt det.

Nu må natten vara kort och det aldrig blir riktigt, riktigt mörkt. Må sommarnattens ljus hjälpa oss att se och upptäcka oss själva och varandra som de människor vi är skapta att vara. Må vi utifrån det finna en öppen och tillåtande gemenskap som andas acceptans för alla våra olikheter.