365 foton 2010 - Nr 259 Skog

Som en skyddande vägg står den där, skogen. Den omsluter mig runt omkring på alla sidor. Det är alldeles stilla och tyst... möjligen hör jag bara skogens sus. Här kan jag vara utan masker och förbehåll. Jag kisar mot solen som värmer mitt ansikte, kylan biter lite i min kind. Det här gör mig levande!

365 foton 2010 - Nr 267 Snöflinga

När jag var barn var jag med i en musikal i skolan. Min roll var en flicka som uppskattade de små sakerna i tillvaron. På kvällen gick hon ut i trädgården och tittade på stjärnorna som hon kallade för tusen skönor. I hennes värld var det änglarna som vattnade sina blommor för mycket när det regnade. Å, när det snöade hade de kuddkrig så dunen i kuddarna rök. Dessa snöflingar liknar mer dunen från änglarnas vingar det måste ha varit en härlig kosmisk lek.

365 foton 2010 - Nr 322 Under

Det här med perspektiv är intressant jag säger att bilden är underifrån. Ja, säger någon men flygplanet är ovanför dig. Allting kan ses utrifrån olika horisonter och ingenting är för den skull fel. Allting är sant och det är viktigt att minnas när vi ser på vår omgivning och människor vi möter. Vi tolkar allting utifrån det plats vi har intagit, om flyttar på oss ser vi ytterligare något annat och får förhoppningsvis en helare bild av tillvaron.

365 foton 2010 - Nr 276 Spår

I snön lämnar vi alla spår fordon, människor och djur, stora eller små spelar ingen roll.

365 foton 2010 - Nr 267 Vinter

Massor av snö och kyla, så är vintrarna jag minns som barn. Vintrar jag älskade. Efter några år söderut med vintrar som inte är som dessa kan jag förstå varför en del människor avskyr vintern. Gråa, ruggiga, ibland snö i några decimeter med sjöar av vatten under till och med jag började avsky vintern. Numera är jag hemma i det norra delarna av vårt land och visst har det varit år med mer att önska av vintern. Men i år är barndomens vinter här över hela vårt land. Underbart och härligt, det är något speciellt, men så tycker jag ju egentligen om alla våra årstider. Vad rika vi ändå är med möjlighet till dessa årstidernas växlingar det gör att vi kan uppskatta var och en mer. Jag vill verkligen inte vara utan en enda av dem. Jag får glädjas åt alltings föränderlighet, jag får längta när jag tröttnat på det som är och känna återseendets glädje till det som kommer.

365 foton 2010 - Är kärleken besvarad?

"När Rasmus säger "fura" istället för "fyra"

får man en känsla i bröstet. Kanske är det kärlek. Jag vet inte.

(Caroline 7 år, Ur: Gud som haver barnen kär har du någon ull.

Av: Mark Levengood och Unni Lindell)

Den obesvarade kärleken en bubblande känsla av längtan, glädje, värme och hopp i hjärat. Fast det är ack så skört, det krossas lätt och skärvorna skär sår i vårt inre men så är det väl med all kärlek oavsett om den är besvarad eller ej. Att våga älska någon kräver att vi vågar göra oss sårbara och öppna för någon annan, vågar göra sig genomskinlig för den andre. Det är också att våga se igenom den andre och älska det man ser.

365 foton 2010 - Nr 118 Höjd

Rösåsberget

Fick en hälsning i ett mail för någon vecka sedan. En utflyttad kvinna kunde en solig vinterdag i sitt inre se "sitt berg" ett berg som också är mitt berg. Det är något särskilt med det som jag inte riktigt kan sätta fingret på.

Är det för att dess utseende syns på avstånd och när jag ser det är jag "hemma"?
Är det hur det reflekterar solens ljus och en solig dag och gör det extra vackert?
Är det för att man från dess topp se en vidunderlig utsikt?

Här häckar visst en i dessa trakter ovanlig rovfågel (minns nu inte om det var fjällvråk eller pilgrimsfalk). Hit åker bergsklättrare för att klättra. Ett uppskattat berg av många.

365 foton 2010 - Nr 215 Par

Sida vid sida slingrar sig järnvägsspåren genom världen. Självständig på ett sätt men evigt sammanbundna av sina syllar bildar de ett par. Beroende av varandra för att kunna utföra sitt uppdrag i världen. Det sägs att "ensam är stark" men två är starkare.

I bibeln skapades kvinnan för att det inte var gott för mannen att vara ensam. Jesus sände ut lärjungarna två och två för att ingen skulle vara ensam i sitt uppdrag det finns nog en pedagogisk tanke i det hela. Vi blir kreativare när vi får testa våra idéer mot någon annans. När den ena tröttnar på att gå har den andre energi att röja vägen och när denne tröttnar kan den andre gå före ett tag (cyklister gör väl så också i sina tävlingar). Är man två som ser på något så vidgas perspektiven fyra ögon och öron ser och hör mer än två. Det finns säkert fler argument för denna pedagogiska tanke att vi i alla sammanhang borde man vara minst två.

365 foton 2010 - Nr 189 Mässa

"Närhet, ljus, och ingen utanför,

en fattig måltid, enkelt vin och bröd,

en kärleksfest med himmelskt överflöd.

Gud är en av oss vid detta bord".

(Svensk psalm 396:5)

Mässa ett ord som kan skapa många associationer Bokmässa, Hem och villamässa, Båtmässa, Trädgårdsmässa och så vidare. För mig är mässan delandet och mottagandet av bröd och vin i gudstjänsten i en kristen gemenskap. Det kanske kan vara förvirrande att samma ord används i så vitt skilda sammanhang men de har faktiskt något gemensamt. Att använda ordet mässa i samband med försäljning har uppkommit genom de stora marknader som under medeltiden hölls i samband med större kyrkliga högtider.

365 foton 2010 - Nr 124 Is

Is skulpturer signerat naturen.

Tänk att ha tid och i sakta mak kunna promenera och upptäcka världen. Att ha tid för att verkligen se och upptäcka de små detaljerna som jag annars bara skulle ha passerat. Det finns många konstverk skapade av solen, vinden, regnet/vattnet/snön, kylan, värmen i en outtalad symbios som bara väntar på att upptäckas.

365 foton 2010 - Nr 55 Februari

"Februari kommer sen".

Februari med fettisdag och semlor som inleder fastan. I den gamla traditionen skulle vi festa och äta upp oss rejält innan det var dags för fastetiden då vi skulle avstå från viss typ av mat och mat i överflöd. I de flesta religioner påbjuds fasta som ett tillfälle för rening och andlig förnyelse.

Idag kan vi tänka oss fasta på andra sätt än att avstå från mat. Det kan vara att avstå från TV-tittande, tidiningar, godis och sötsaker, alkohol, dator och surfande och liknande. Allt för att kunna vinna tid för Gud eller sina vänner och familj. Att avstå pengar till stöd och hjälp för fattiga.

I Svenska kyrkan har vi nu vår stora fastekampanj där fokus är "Rent vatten". Tillgången till rent vatten är livsavgörande för jordens och mänsklighetens framtid och kanske också en fredsfråga i framtiden. Vi behöver idag inte bekymra oss för den varan men på till exempel Haiti är behovet av rent vatten stort. Därför har jag startat en insamling där mitt mål är att med hjälp av andra samla in 3000:- och det skulle ge 36 000 människor tillgång till rent vatten i en vecka. Min insamling kallar jag "Min dröm om rent vatten till alla". Klicka på länken så kommer du direkt dit. Finns det något du fram till söndagen före påsk kan avstå från för att hjälpa en annan människa i nöd? Jag har tre hinkar att fylla hjälp mig att fylla dem.

365 foton 2010 - Nr 312 Tre

Tre sågblad med sina vassatänder. Ger mig också associationer till stormigt hav. En bild är inte bara en bild den berättar så mycket mer. Vad jag ser, ser kanske inte du, vad du ser kanske någon annan inte ser de ser något annat. På så sätt för bilden oss iväg på tankarnas spännande vägar med känslor och minnen. Vad livet är spännande.

365 foton 2010 - Nr 80 Galler

Ett snötäckt galler i väntan på våren? I väntan på hungriga gäster på utflykt. Gäster som ser fram emot den grillade korven att mätta sina tomma magar en skön och solig vårdag när fåglarna ger halls i träden och videkissarna anas under sina ännu slutna skal. En dag då livet känns extra gott på alla sätt.

365 foton 2010 - Nr 354 Väska/väskor

Som så många gånger förr önskar jag att ting kunde tala berätta om allt de sett och hört. En trogen reskamrat är den gamla väskan. Berättar sin historia med sina märken från Högfjällshotell till destinationer i andra länder långt bort, vilka reseberättelser vi skulle få. Har den rest på stormiga hav, skidats över soliga fjäll? Har den gömt hemligheter bland smutsiga kläder? Vilka minnen har lagts ner för att tas hem och berätta sin historia. Väskan är med på alla våra äventyr samlar våra saker, våra liv och minnen. Allt bär den med sig.

365 foton 2010 - Nr 126 Januari

"Januari börjar året"

Januari fylld av snö och kyla men också ett magiskt ljus. För visst är det något särskilt när ljuset kommer åter med en sådan fart att man nästan kan se det från dag till dag. Med ljuset kommer livet åter det ger hopp om ett år med nya möjligheter. Tänk om vi kunde behålla januariljusets inspiration hela detta nya år.

365 foton 2010 - Nr 327 Utmaning

"Heart of Glass"

"Heart of Glass" är musikmässa om livets skörhet skriven av en ljudkonstnär. Om mässan skriver prästen: "Insikten att livet är skört och det beroende det skapat till Gud kräver av oss att vi öppnar våra ögon och ser livet för vad det är, med dess utmaningar och möjligheter. För bara den som vet att livet är skört lever varsamt. Jesus visste det, för han såg till människors hjärtan. Hjärtan där både svaghet och styrka bor – hjärtan av glas".

Att leva varsamt och våga lyssna till sitt eget hjärta är en utmaning för livet. Men för mig blev också utmaningen att fotografera detta hjärta av glas att göra det synligt det som så lätt kan bli osynligt i det stora.

365 foton 2010 - Nr 76 För evigt

"Vad är en vänskap? Kan den förklaras?

Blicken som säger: - Vänner är vi.

Sällan vi talar, om vad vi känner.

Vi bara vet det, vet det.

Vänner vi skall förbli.

Kanske med åren, ses vi rätt sällan,

möts inte så ofta, skiljas igen.

Men när vi träffas, du är densamma.

Vi vet det båda, båda.

Vår vänskap varar än.

Fröjd det mig ger att,

du finns i världen,

att vi kan mötas och skiljas så,

helt utan fraser, självklart och enkelt.

Tänk att en sådan gåva man kan av livet få."

Mitt röda ljus brinner snart ut det räcker inte i en evighet men vad det symboliserar. Jag tänder det med varsamhet för ljuset påminner mig om den vän jag fick det av. Under tre veckor virvlade hon in i mitt liv och vänskap uppstod. Det är inte ofta vi ses men timtal har vi ägnat åt att i telefon samtala om livets storheter och de små, om glädje och sorg och det känns som jag kännt henne en livstid och inte bara ett par år.

Idag upptäckte jag att i den bortre kanten på ljuset så bildar stearinet ett hjärta. Sådan är hon min vän, brinnande och med ett stort hjärta. Hon bor visserligen för långt borta men i mitt hjärta är hon nära. För evigt sammanbunda av ett osynligt vänskapsband. För så är det, sanna vänner finns där för alltid, man vet var man har dem men det innebär inte att man alltid måste ses eller talas vid. Man bara vet det. Vänner vi ska förbli.

365 foton 2010 - Nr 297 Telefon

"Ericsson taking you forward"

(I dokument på Ericssons hemsida)

Inte världens mest spännande bild men jag kunde inte låta bli att jämföra. En tidig telefon från L.M. Ericsson & CO. Ett företag som startade redan 1876.

Det var stort på den tiden att i en lite låda på väggen kunna kontakta telefonisten och säga vart man ville och blev kopplad och kunna prata men någon långt borta. Men det tog nog en stund om det var tvungen att kopplas via flera växlar och inte var det var mans egendom heller. Aldrig kunde de väl föreställa sig att telefonen skulle kunna stoppas i fickan och användas när helst det behövs. Bli var mans egendom ung som gammal och flera stycken i samma familj. Aldrig kunde de väl tro att man skulle kunna använda samma lilla manick att fotografera, skicka, surfa, spela spel, lyssna på musik i samma sak. Många av dessa saker fanns inte ens i begreppsvärlden...

Mycket har hänt och jag blir fascinerad varje gång jag möter människor som varit med om teknikens utveckling. Sensationerna med tvättmaskinen som inte ens kunde centrifugera. Postiljonen som gick med breven i bygden och överlämnade dem i handen på mottagaren detta till snabba mail som är framme hos mottagaren i nästan samma ögonblick som jag klickar på skicka.

En bonusbild på temat. Måste bara visa tekniken jämför den med de fina kretskort som finns i din mobil.

365 foton 2010 - Nr 88 Gott gottigott gott

"Käka aldrig knäck,

om den komma från Barsebäck.

Godis é gott. Godis é gott."

En helt alldaglig karamell med papper på, men den är ovanligt god. För den är gjord på rättvisemärkta varor och det gör den extra god. Det finns ingen otäck bismak av barnahänder som inte får gå i skolan, oschyssta lönehörhållanden eller odemokratiska och otrygga arbetsvillkor eller varor köpta till underpris för att jag ska spara några korvören.

Mitt hjärta slår lite extra för rättvisemärkta produkter som bara växer i vårt land. Allt på grund av en film om kaffeproduktionen som jag såg för cirka 7 år sedan. Där en VD för ett ledande kaffebolag i Sverige med flackande blick inte kunde svara på journalistens frågor om de oschyssta villkoren inom kaffeindustrin. Samtidigt som han gav mig känslan att han tyckte det var rätt. Han gjorde mig så upprörd att det sedan fått mig att engagera mig i frågan för rättvisare förhållanden i världen. Han visade på sådan okunskap att jag kände att jag måste bara sprida den kunskapen. Jag skulle aldrig ställa upp och arbeta under dylika förhållanden varför ska jag då kräva att någon annan skulle göra det för min skull? Det lilla jag gör kanske inte förändrar hela världen men det hjälper till och den vetskapen gör att det känns lite extra gott gottigott gott i själen också.

365 foton 2010 - Nr 340 Vit

Vit, ren och oskuldsfull.

Den vita färgen följer oss genom livet, från dopet till graven. Vitt är ljust och hoppfullt, den finns oftast med när vi har fest och glädje i livet. Vid högtider då vi ska vara extra fina.

Men det är lätt att smutsa vitt, lätt att det känns grått och solkigt. Precis som livet många gånger kan kännas grått och mörkt då är det gott att känna att det finns sätt att göra det vita vitt igen. Att livet kan återfå sin glädje och glans, sin vithet och renhet men kanske inte så oskuldsfullt längre för livets erfarenheter bär vi med oss. Men erfarenheterna kan vi göra till skimrande skatter till dyra värdefulla diamanter. Allt för ett liv i glädje.

365 foton 2010 - Nr 100 Gåva

"Den vackraste gåvan är den

som man lagt tid och eftertanke bakom,

då visar man verkligen sin uppskattning".

(Allt om miljö angående medvetna julklappar)

Man kan få presenter många, vackra och dyra helt enkelt för att det passar sig så. Men så kan vi få gåvor små och onasenliga inte alltid så vackra men så mycket värdefullare för någon har verkligen tänkt på mig när den skapades eller köptes. En gåva som bara känns rätt och då spelar det ingen roll om den ges till en högtidsdag eller en vanlig vardag det är dess överraskningsvärde och tanke bakom som räknas mest.

Idag fick jag en gåva - en ängel med glorian på snedden, vingarna olika och den stod ensam vid sidan av alla "perfekta änglar" och inte alls lika dyr som alla andra. I mörket skulle den bara vara ett glasföremål bland andra föremål men med belysning stårlar den och skimrar lika vacker som någon annan.

"Den är inte perfekt precis som mig! När du ser den får den påminna dig om mig" sa givaren. Ja, det passar också mig perfekt att få en sådan ängel. För den påminner mig också om på vems sida jag ska stå. Den påmminer mig om vems perspektiv jag ska ha. Det är just dessa skadade varelser som står lite utanför som jag är satt att finnas hos och sprida hopp och glädje till. Å´, i ljuset från omgivningen så är dessa varelser minst lika vackra och underbara som någon annan. Om inte ännu vackrare!

Att sända ljus in i någons liv är nog den vackraste gåvan jag kan ge. Dyrbar för mottagaren men kostar inte mig särskilt mycket. Detta är en gåva värdefullare än alla presenter som finns.

365 foton 2010 - Nr 37 Börjar på T

"Midvinternattens köld är hård,

stjärnorna gnistra och glimma.

Alla sova i enslig gård

djupt under midnattstimma.

Månen vandrar sin tysta ban,

snön lyser vit på fur och gran,

snön lyser vit på taken".

(Viktor Rydberg)

Termometer, temperatur, tio grader kallt - tre T på en gång.

När temperaturen sjunker på vinterhalvåret blir det oftast väldigt högt i tak. Mörkret gör oss trötta, sega och ibland deprimerade. Men hur levande kan vi inte också känna oss när vi byltat på oss varma kläder, kommit ut på en skön kvällspromenad där man ser månen och stjärnorna.

Fast det underlättar ju helt klart att bo på landet där det är mörkt på riktigt och inga lampor från gatlysen ger oss en tillvaro av fejakat ljus. Då kan man också uppleva fullmånens ljus som lyser upp på ett alldeles särskilt sätt. Ja, då kan man verkligen känna sig riktigt levande trots trötthet och håglöshet.

Gott nytt år

Bilden som är tagen när festen är slut.

Ett år har gått och minnen läggs i minnenas arkiv - minnen av glädje, oro och sorg, uppfyllda drömmar och grusade förhoppningar, återfunna vänner och nya. Året knöts ihop som brukligt är i goda vänners gemenskap med mat och samtal, skål och gott nytt år, hej då vi ses igen!

Framför mig ligger oskrivna dagar, nya drömmar, nya förhoppningar, nya erfarenheter, nya möten... Fast så är det väl egentligen varje dag det som inte blev igår kanske händer idag eller imorgon, en möjlighet till glädje och till nya möten och upptäckter oavsett om det är ett årslut eller ej. Men ibland behövs dessa tillfällen som ger oss tillfälle till eftertanke, som ger oss anledning att ta ett avstamp mot framtiden.

Önskar alla bloggläsare ett gott nytt år! Önskar er det allra bästa och må era önskningar och drömmar bli verkliga.