365 foton 2009 - Nr 258 Upprepande mönster

"Om ting ändå kunde tala".

Ibland kan jag undra över sakers historia. Tänk ändå vilka spännade berättelser som de skulle kunna berätta. En gammal sängbotten skulle kunna berätta historier om de människor som de fått vagga till sömns. Vilka drömmar har den hört? Hur många tårar har den fått ta emot? Hur mycket glädje har den fått dela? Har det funnits kärlek ovänskap? Har det funnits tvåsamhet eller ensamhet?

Världen är full av historier som kunde berättas om tingen kunde tala men ibland är det kanske bäst att tingen tiger. För ibland får de kanske ta del av hemligheter, saker som mår bäst av att inte yppas för omvärldens nyfikna öron. Små guldklimpar som förlorar sin glans när de får ord och landar i fel öron, öron som saknar förstånd att se det stora i det lilla.

365 foton 2009 - Nr 332 Torn, Borg eller Fästning

"Jag skulle så gärna vilja att det funnes en lysande fyr,

som blinkade rött och varna för farliga äventyr".

(Ur musikalen "Det måste finnas något mer..." Text: Bert Stålhammar)

Denna storf är hämtad ur en av sångerna i en musikal jag var med i för över 10 år sedan. Musikalen handlade om en vilsen människa som sökte sin väg i livet, något att tro på, något att följa. Strofen har snurrat i huvudet ett tag eller egentligen är det bara första halva strofen som snurrat för en fyr är inte bara till för att varna utan också visa vägen. När vågorna går höga och vilsenheten är stor står fyren tryggt för sjöfarare av alla slag ett landmärke dit de kan söka sig för att kunna vila tills stormen bedarrat.

Livet är som en seglats. Vi ska lära oss att segla och navigera efter det sjökort vi fått i vår hand. Ibland blåser stormar upp, vi kantrar eller går på grund men det finns fyrar efter vägen som varnar och vägleder. Frågorna är ibland många, man undrar om det är rätt sjökort man har i handen för något land i sikte finns inte man guppar ensam ute på ett stort hav. Ska man då hissa sina segel, luta sig tillbaka och låta vinden föra en dit den vill. Eller ska man ta ut en riktning och beslutsamt ta sig dit, oavsett om det var dit man skulle eller inte. Förr eller senare kommer land att siktas, man kommer upptäcka var man är och om man hamnat fel ta ut en ny riktning men denna gång med vetskapen var man kommer ifrån...

365 foton 2009 - Nr 29 Vattensamling

"Bara en vattenpuss

vill jag vara

och spegla himlen".

(Dom Helder Camara)

En spegelbild uppstår när ljus faller in mot en reflekterande yta. Tänk att få vara en människa som får spegla och sprida det osynliga. Sprida ljus ut i en mörk värld, visa på det goda och vackra, ge kärlek och hopp. Ja, en spegel vill jag vara, en människa som speglar himlen.

365 foton 2009 - Nr 325 Saker med vingar

"Lyckans fjäril sätter sig på axeln på den som har tid att vänta"

Vad är lycka? Är det att vinna 1 miljon på lotto? Är det att vara framgångsrik med ett topp jobb? Är det att vara en kändis och hänga på varenda löpsedel?

Kanske för stunden känns det gott i själen, men är det inte som att flyga med lånade vingar. Så snart vi förlorar en vinge störtar vi handfallen mot marken febrilt viftande med det vi har kvar. Sedan ligger vi där och funderar vad var det som hände.

Att finna sin egen lycka i de små vardagliga sakerna är att känna en självkänsla i att jag är den jag är. Det hjälper mig upptäcka att jag har egna vingar att flyga med. Med dem kan jag flyga högt i mitt universum bland klara stjärnor och stormiga vindar där blixtarna viner om mina öron men vingarna är mina och de är förborgade i mitt inre och kan aldrig tas ifrån mig.

Skadas?! Ja, visst kan de ryka fjädrar men helt störtar vi inte. Vingarna dämpar fallet och lyckan att ha överlevt, över att vingarna bar mig igenom hjälper mig motsägelsefullt nog att våga ta klivet ut och flyga igen.

365 foton 2009 - Nr 346 Ledighet & semester

Att vara ledig och ha semester handlar många gånger om att göra något helt annat än det man gör/har som sin huvudsakliga sysselsättning och då kanske främst som studerande eller yrkesarbetande. Mitt jobb innebär en rad osynliga men inte oviktiga saker. Med osynligt menar jag att när jag avslutat ett samtal finns inget bevis på att jag varit där mer än att jag och den andre vet att och vad som skett. Jag kan inte alltid lägga fram en bunt papper och säga det här har jag gjort idag. Jag kan inte titta på trådar som dragits, asfalts som lagts eller väggar som byggts, varvor som staplats. Nej, möten är osynliga de finns bara i mitt huvud.

Då är det skönt att komma hem från jobbet och skotta snö. Jag kan se att jag har flyttat detta härifrån och hit. Det är nog därför som jag kan ägna nästan halva semestern med att slipa, måla tapetsera och lägga golv i mitt sovrum och känna att semestern varit skön och vilsam. Det är nog därför jag med stor tillfredställelse kan öppna frysen och se resultatet av två veckors blåbärsplockning. Jag har gjort något helt annat än det jag till vardags gör, det är för mig ett sätt att ha semster och vila på.

365 foton 2009 - Nr 181 Minne från barndomen

"Livet består av små stunder

som det är viktigt att kunna njuta av"

Jag minns min barndoms smultronställe. Ofta följde jag min älskade farfar på hans tur upp på vattenkullen och där växte dessa små röda söta bär. Nu är allt för mig ett minne blott men ett kärt minne. Nya smultronställen dyker upp och nya barndomsminnen skapas i relationen till dagens barn. Jag hoppas att mina kära syskonbarn kommer minnas sin morfar och smultronplockningen med samma kärlek och glädje som jag minns mina.

Smultron, sommar och gemenskap det är små stunder i livet att minnas och njuta av.

365 foton 2009 - Nr 295 Sångtext

Idas Sommarvisa

Du ska inte tro det blir sommar
ifall inte nå´n sätter fart
på sommarn och gör lite somrigt,
då kommer blommorna snart.
Jag gör så att blommorna blommar,
jag gör hela kohagen grön,
och nu så har sommaren kommit
för jag har just tagit bort snön.

Jag gör mycket vatten i bäcken
så där så det hoppar och far.
Jag gör fullt med svalor som flyger
och myggor som svalorna tar.
Jag gör löven nya på träden
och små fågelbon här och där.
Jag gör himlen vacker om kvällen
för jag gör den alldeles skär.

Och smultron det gör jag åt barna
för det tycker jag dom ska få
och andra små roliga saker
som passar när barna är små.
Och jag gör så roliga ställen
där barna kan springa omkring,
då blir barna fulla med sommar
och bena blir fulla med spring.

(Text: Astrid Lindgren Musik: Georg Riedel)

I bästa "Så ska det låta" anda väljer jag smultron och barnahänder. I tredje versen kommer "och smultron gör jag åt barna".

Sommarlovs sången nummer 1!
Jag undrar om inte denna sång är en av de mest sjugna sångerna. Finns det en skolavslutning i de lägre åldrarna där denna sång inte sjungs?