lördag 13 september 2008
Så sällan vi talar om...
Allt för sällan talar vi om för varandra vad vi känner för varandra. Särskilt när man tycker om någon och kanske är det så att vi allt för ofta tar människor för givna. De har alltid funnits och kommer därför alltid att finnas. När plötsligt tillvaron rämnar och man får en tankeställare eller två. Vad gör jag av mitt liv? Hur vårdar jag relationen till dem jag har kär? Vet dem jag har kär att jag verkligen har dem kär? Det här inlägget är en hyllning till er som finns i mitt liv och som har betytt mycket för mig.
Pappa, bli frisk snart! Jag älskar dig!
Lillasyster, lillebror, bonussystrar och bonusmor! Jag älskar er också!
Alla mina vänner som jag när som helst kan ringa till och ni finns där för mig. Tack för att ni alla finns. Jag hoppas ni anar vad ni faktiskt har betytt för mig genom åren.
Jobbutmaning - Gravsmyckning

Härom kvällen hade jag kameran i handen när jag gick hem från jobbet och det var ett fint kvällsljus. Tänkte att det var ett bra tillfälle att försöka göra något av den allra senaste jobbutmaningen fotografera gravar till vårens annonsering för gravsmyckning. Inte helt lätt att hitta någon med helt fräscha blommor som samtidigt ger ett bra motiv. Hur som helst insåg jag att kyrkan hamnade väldigt fint i bakgruden på denna bild utan att jag ens först tänkte på det. Antar dock att det inte kommer bli denna bild. Jag har fler bilder och kanske får jag jobba vidare med motivet men nu börjar det brinna i knutarna för i natt var temperaturen om inte under väldigt nära nollstrecket.
Jobbutmaning - Höst
Idag delar jag en arkivbild på hösten eftersom jag nyligen på jobbet fick en förfrågan om just höstbilder. Inser att jag lite aktivt får börja tänka bilder ett år framåt så jag har lite i lager när förfrågningarna kommer. Det är så roligt.
fredag 22 augusti 2008
Jobbutmaning - MC-gudstjänst
söndag 10 augusti 2008
Tisdagstema vecka 32 - Kärlek
En av de finaste berättelser om kärlek är nog historien om Ninni i Mumintrollen. En skadad liten själ som blivit osynlig för att skydda sig mot de elaka vuxna. Men hemma hos Mumintrollen blir hon accepterad för den hon är och hon får vara osynlig det är helt okej. Med tiden blir hon synlig men inte helt och hållet förrän den dag hon träder in till Muminmammans försvar. Då hon vågar uttrycka sin kärlek.
I musslan kryper ett gruskorn in ibland och det ligger där och skaver och skaver. Till slut har musslan skapat en vacker pärla av det onda. Så när musslan öppnas blir det ett hjärta och i kärlek ges pärlan vidare. Till glädje för andra. Det kan vi också göra med våra erfarenheter som gnager. Vi kan göra något vackert av det och låta våra erfarenheter bli till skatter för oss själva men också användas till glädje för andra.
söndag 3 augusti 2008
Tisdagstema vecka 31 - Hopp
När tillvaron känns mörk som natten och inget hopp går att finna. Våga tro och hoppas att då bryter en strimma ljus igenom och lyser upp dig och den väg du ska gå. Å´, vågar eller orkar du inte bära ditt eget hopp. Låt mig hoppas åt dig, låt mig vara ditt ställföreträdande hopp det är det jag är till för.





